Hur görs pollenmätningar?
Dr Åslög Dahl, Pollengruppen i Göteborg AB
Luftens pollenhalter mäts med hjälp av en så kallad pollenfälla. I fällan finns en trumma med en klibbig tejp, som är fäst på en trumma. Trumman drivs runt av ett mekaniskt urverk och rör sig med en bestämd hastighet förbi ett munstycke. Med hjälp av en pump sugs luft in genom munstycket, och luftens innehåll av partiklar - t e x pollen, sporer och sot fastnar på den klibbiga tejpen. Eftersom vi vet med vilken hastighet som tejpen rör sig, vet vi också vid vilken tid ett bestämt pollen har fastnat på trumman.
Det tar en hel vecka för trumman att snurra ett helt varv. Men eftersom pollenrapporten skall vara så aktuell som möjligt, byter vi tejp en gång varje dygn. Den del av tejpen som har exponerats för munstycket under det senaste dygnet bäddas in i glyceringelatin på ett objektglas, för att vi skall kunna studera den i mikroskop. I mikroskopet studerar vi sedan en bestämd yta av tejpen, fördelade på tolv stycken "tvärband", vart och ett motsvarande ett stickprov på luftens innehåll under en viss tvåtimmarsperiod. Vi räknar och identifierar alla pollen vi ser. Det är drygt trettio olika pollenslag, som förekommer regelbundet. Alla dessa pollenslag ger inte upphov till allergier, men vi tycker att det är viktigt, att hålla reda på vad som förekommer i luften. Den mängd pollen som vi rapporterar motsvarar ett medelvärde för det gångna dygnet.
För den enskilde allergikern skulle det kanske inte vara så lätt att veta, vad en viss pollenmängd innebär för styrkan i hans eller hennes besvär. Därför rapporteras halterna av allergiframkallande pollen i så kallade mängdkategorier, som låga, måttliga, höga eller mycket höga värden. De anger hur genomsnittsallergikern reagerar vid en viss pollenkoncentration. Gränserna mellan de olika kategorierna är bestämda av allergiläkare på grundval av klinisk erfarenhet.
Hur görs pollenprognosen?
- Pollenrapporten består av två delar, en del som talar om hur det har varit under det föregående dygnet, och en prognos för de närmast kommande dygnen. Det är kanske framför allt prognosen, som allergikern använder sig av i planeringen av dagens aktiviteter. Vi som gör rapporterna är botanister. Vid utformningen måste vi förstås använda oss av väderleksrapporten. Men det är inte alls så, att det räcker att titta ut genom fönstret för att avgöra hur höga pollenhalterna kommer att bli. Vi väger in t ex det vi vet om den allergiframkallande växtens sätt att producera och sprida pollen.
- Hur långt brukar pollenet spridas?
- Brukar alla enskilda träd eller bestånd sprida sitt pollen samtidigt, eller avlöser de varandra?
- Hur snart efter blomningens början brukar maximum inträffa? Blir det något tydligt blomningsmaximum över huvudtaget?
- Är vi i början, mitten eller slutet av blomningen?
- Hur nära förestående är blomningen, om den ännu inte har börjat?
- Hur effektiv är pollenspridningen under rådande årstid?
- Hur intensiv är artens blomning under innevarande år - björken, t ex, bildar väldigt olika mycket pollen från ett år till ett annat.
- Finns det risk för att luftströmmar för med sig fjärrtransporterat pollen från kontinenten, eller från någon annan del av Sverige?
Sådana frågor ligger till grund för vår bedömning.