Behandling av epilepsi
Innan behandlingen påbörjas försöker man identifiera orsaken till epilepsin. Målet med behandlingen är att förhindra uppkomsten av de epileptiska anfallen. I de allra flesta fall inleds en medicinsk behandling med antiepileptika. Dessa normaliserar balansen mellan nervcellernas signalsystem, varvid abnormt kraftiga nervcellsurladdningar förhindras och därmed även uppkomst av anfall. I samband med påbörjandet av medicineringen informerar behandlande läkare om vikten att följa rekommenderade doseringar samt vilka biverkningar som kan uppträda.
Bl.a.följande läkemedel används vid behandling av epilepsi:
- Absenor (natriumvalproat)
- Epanutin (fenytoinnatrium)
- Ergenyl (natriumvalproat)
- Fenantoin (fenytoin)
- Hermolepsin (karbamazepin)
- Iktorivil (klonazepam)
- Keppra (levetiracetam)
- Lamictal (lamotrigin)
- Lehydan (fenytoin)
- Lyrica (pregabalin)
- Neurontin (gabapentin)
- Sabrilex (vigabatrin)
- Suxinutin (etosuximid)
- Tegretol (karbamazepin)
- Topimax (topiramat)
- Trileptal (oxkarbazepin)
- Zonegran (zonisamid)