Behandling av atopiskt eksem
På den här sidan kan du läsa mer om hur atopiskt eksem kan behandlas och vad man kan tänka på för att inte förvärra eksemet.
Allmänt
Eksem är en sjukdom som oftast sträcker sig över många år, varför behandlingen är långsiktig och skall anpassas till hudens aktuella tillstånd. I princip skall behandlingen inriktas på att mjukgöra den torra huden och behandla eksemet och därigenom dämpa klådan. Ibland blir eksemet infekterat av bakterier, herpesvirus eller svamp som då får behandlas.
I möjligaste mån skall man undvika sådant som man märker ger ökad klåda och försämring av eksemet. När det gäller spädbarn skall man tänka på att födoämnesöverkänslighet kan vara en orsak till förvärrat eksem. Men det är av yttersta vikt att man själv inte experimenterar med att ta bort viktiga baslivsmedel om man misstänker födoämnesöverkänslighet hos sitt barn. Sådant skall genomföras i samråd med barnläkare och dietist. Hos äldre barn och vuxna är stress, svettning, ylle och uttorkning genom tvål och vatten viktiga faktorer som kan försämra eksem. Det är vanligt att man duschar alldeles för ofta vilket leder till torr hud, som i sin tur bidrar till att eksemet förvärras.
Det finns inte någon undergörande behandling, medicin eller diet som botar atopiskt eksem så att det aldrig återkommer. Som tidigare nämnts skall man i möjligaste mån undvika de faktorer som man noterat försämrar eksemet. Huden skall regelbundet behandlas för att hålla eksemet under god kontroll.
Behandling av torr hud
Torr hud, vilket individer med atopiskt eksem har, ger ökad klåda. Det är därför av största vikt att regelbundet, helst 1-2 gånger/dag, smörja huden med mjukgörande kräm, salva eller lotion. Salvor är feta beredningar, krämer är en blandning av fett och vatten och lotion är mer flytande. För att öka den uppmjukande effekten kan till exempel karbamid tillsättas. Badolja, antingen i badvattnet eller direkt efter dusch, på den halvtorra huden är bra. Tänk på att överdriven tvättning med tvål och vatten torkar ut huden och försämrar eksemet. Vid smörjning med mjukgörande preparat två gånger dagligen över hela kroppen är en tumregel att det till spädbarn (0-1 år) går åt 100 g/vecka, små barn (1-5 år) 150 g/vecka och stora barn (>5 år) 200 g/vecka.
Lokalbehandling av eksemet
För behandling av den eksematösa huden används lokala kortisonpreparat. Kortison är ett binjurebarkshormon som finns naturligt i kroppen. De lokala kortisonpreparaten finns som krämer och salvor, en del som liniment eller lotion. Det finns olika styrkor av lokala kortisonpreparat. Dessa delas in i grupperna svaga (grupp I), medelstarka (grupp II), starka (grupp III) och mycket starka (grupp IV).
Kortisonbehandlingen har en inflammationsdämpande effekt, den besvärliga klådan lindras och hudens funktion normaliseras. Eftersom det finns flera olika kortisonstyrkor krävs det erfarenhet och kunskap för att ge en säker och effektiv behandling. Principen är att använda det svagaste kortisonpreparat som behövs för att hålla eksemet i schack. Vid uppblossande eksem behövs oftast en starkare kortisonkräm/-salva under några veckor med successivt nedtrappande smörjning. Därefter går man över till underhållsbehandling med antingen en svag kortisonkräm/-salva mer eller mindre regelbundet, eller en starkare en till två gånger i veckan på den eksemförändrade huden. Observera att den mjukgörande krämen skall användas dagligen under hela tiden.
- Grupp I: Milda. De enda som finns receptfria. Kan användas på hela kroppen inklusive ansikte.
- Grupp II: Medelstarka. För lite svårare eksem. I ansikte och hudveck bör dessa preparat endast användas kort tid.
- Grupp III: Starka. Till svårt kliande eksemfläckar under begränsad tid. Används framför allt till vuxna.
- Grupp IV: Mycket starka. Till vuxna med mycket svårt eksem.
Det finns tyvärr de som blir skrämda av ordet kortison. Används preparaten rätt är risken för biverkningar liten. Det är en vanlig missuppfattning att kortisonpreparat ger upphov till vita fläckar på huden när eksemet har läkt. Fläckarna orsakas i själva verket av den inflammatoriska reaktionen i eksemet och försvinner så småningom.
Kalcineurinhämmare är en nyare form av anti-inflammatoriska läkemedel, som kan användas vid atopiskt eksem som inte förbättras av sedvanlig behandling (det vill säga med uppmjukande medel och kortisonpreparat) eller när det inte kan användas på grund av biverkningar. Kalcineurinhämmare har bäst effekt i huvud- och halsområdet. Övergående klåda och sveda efter insmörjning är vanligt. De orsakar ingen hudförtunning vid långvarigt bruk.
För de med mycket svåra eksembesvär kan det bli aktuellt med kortare sjukhusvård och perioder av sjukskrivning.
Behandling av klåda
Effektiv lokalbehandling av eksemet är den bästa metoden att minska klådan. Ibland kompletteras behandlingen med en klådstillande tablett (så kallade antihistaminer) till natten med rogivande effekt. Det är av vikt att försöka låta bli att klia sig, eftersom rivandet i sig ger upphov till ökad klåda - den så kallade onda klådcirkeln.
Behandling av infekterat eksem
Ibland blir eksemet infekterat och det krävs då antibiotikabehandling antingen lokalt i form av kortisonkräm med antibiotikatillsats eller antibiotika i tablettform.
Sol och solariebehandling
Eksem brukar växla i svårighetsgrad. De flesta blir sämre under vinterhalvåret och bättre under sommaren av sol och salta bad. Som ett komplement till övrig behandling kan därför medicinsk ljusbehandling, framföra allt hos tonåringar och vuxna, bli aktuell.
Allmänna råd
Den torra känsliga huden med nedsatt motståndskraft mot irritativa faktorer leder till ökad risk att utveckla handeksem, varför det är direkt olämpligt att välja yrken där händerna utsätts för olika irritationsfaktorer. Exempel på sådana yrken är sjukvård, städ-, verkstads-, köks- och frisörarbete. De flesta handeksem är lindriga hos atopiker men kan bli mycket besvärliga, framför allt om individen hamnar i fel yrke.
Om man har barn med atopiskt eksem bör man allergisanera den miljö som barnet vistas i för att minska risken för uppkomst av luftvägsallergi. Rökning skall därför inte förekomma i hemmet eller där barnet vistas större delen av dagen som till exempel hos dagmamma eller på daghem.
Textkällor:
Eriksson, Nils E (1993), Allergi och annan överkänslighet i praktisk sjukvård, Studentlitteratur, Lund
Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se
Nilsson, Eskil (2005), Atopiskt eksem, A Lindgren & Söner, Mölndal
Bildkällor:
Hersle, Kjell & Mobacken, Håkan (2002), En informationsserie om hudsjukdomar