Orsaker till atopiskt eksem
Atopiska eksem har ett varierande förlopp med plötsligt uppblossande klåda och eksem omväxlande med lindriga eller besvärsfria perioder. Vi kan inte förklara orsaken till detta med de kunskaper vi har idag.
Ungefär hälften av alla barn med atopiskt eksem får senare luftvägsallergi, i form av astma och/eller hösnuva. När man undersökt svenska skolbarn har man funnit att omkring 25% har någon form av allergisk sjukdom. Rökning i hemmet ökar denna risk.
Ärftliga faktorer
Orsaken till att vissa barn utvecklar atopisk sjukdom är inte helt klarlagd, men man vet att ärftliga faktorer spelar stor roll. Om båda föräldrarna med atopisk sjukdom har samma manifestation, till exempel eksem, löper barnet 50-70% risk att få atopisk sjukdom. Om endast en förälder är atopisk är risken 30-50% och om ingen av föräldrarna är atopiker är risken omkring 10%.
Den grundläggande ärftliga defekten vid atopiskt eksem är okänd. Man vet att tillståndet delvis beror på en obalans i kroppens immunförsvar och därför klassificerar man eksemet som en immunologisk sjukdom. Det pågår forskning för att försöka hitta de ställen i arvsanlagen som kan vara ansvariga för att atopisk sjukdom uppstår.
Allergi och omgivningsfaktorer
Miljön har betydelse för utveckling av atopiskt eksem hos de individer som har arvsanlag för atopi. När det gäller ämnen i vår omgivning, som till exempel husdammskvalster och födoämnen, diskuteras det hur de kan påverka atopiutvecklingen.
En individ med atopiska sjukdomar ärver ett fel i det immunologiska systemet, en defekt i en del av immunförsvaret. Hos 80% av de med atopiskt eksem hittar man förhöjda nivåer av allergiantikroppar, IgE, i blodet. Hos vissa barn kan man tänka sig att de ämnen som barnet är allergiskt mot stimulerar till bildning av allergiantikroppar, vilka i sin tur skulle kunna förvärra eksemet. Hos andra verkar IgE inte ha någon betydelse för eksemets svårighetsgrad.
Hos en del barn med atopiskt eksem ses en försämring av eksemet om de äter vissa födoämnen. Det är framför allt hos små barn med ett svårt eksem som sannolikheten är störst att finna födoämnesallergi som en påverkande faktor för eksemet. De vanligaste födoämnen som ger allergi är mjölk, ägg, fisk och vetemjöl. En del barn får förvärrad klåda av till exempel citrusfrukter, tomater, och jordgubbar. Hos enstaka barn kan födoämnestillsatser och konserveringsämnen utlösa eller förvärra hudsymtomen. Det finns å andra sidan barn med atopiskt eksem där födoämnen eller tillsatser inte spelar någon roll för eksemet. Hos vuxna är det mycket sällan som man kan påvisa ett samband mellan födoämnen och eksem.
Allergiantikroppar i kombination med arvsanlag är inte den enda förklaringen till att atopiskt eksem uppkommer. Den immunologiska defekten kan yttra sig på ett flertal olika sätt. Exempelvis har eksempatientens hud en minskad fetthalt och vattenbindande förmåga, vilket innebär torrhet och ökad känslighet för hudirriterande och uttorkande ämnen. Eksemdrabbad hud frisätter även inflammations-framkallande ämnen lättare jämfört med frisk hud.
Hudinfektioner
Det är vanligt att eksem blir infekterat av bakterier. Man skall misstänka infektion om eksemet inte läker trots att det behandlats på ett intensivt sätt. Antibiotika kan behövas och ibland tas en bakterieodling innan. Även olika virus kan angripa eksemdrabbad hud och det är till exempel vanligare att patienter med atopiskt eksem får mollusker, vårtor och herpesinfektion.
Textkällor:
Eriksson, Nils E (1993), Allergi och annan överkänslighet i praktisk sjukvård, Studentlitteratur, Lund
Nilsson, Eskil (2005), Atopiskt eksem, A Lindgren & Söner, Mölndal
Bildkällor: Hersle, Kjell & Mobacken, Håkan (2002), En informationsserie om hudsjukdomar