Psoriasis
Vad är psoriasis?
Psoriasis är en sjukdom med ärftlig bakgrund som drabbar cirka 3% av befolkningen. 50% insjuknar före 20 års ålder. Sjukdomsbilden och svårighetsgraden kan variera avsevärt. Röda eller laxrosa fjällande utslag i huden är karakteristiska för psoriasis. Ledbesvär kan förekomma, så kallad psoriasisartrit. En snabbare nybildning av hudceller med samtidig inflammation är kännetecknande.
Utseende och symtom
Vanlig psoriasis yttrar sig som rodnande fläckar av varierande storlek med vit stearinliknande fjällning.
Dessa är ofta skarpt avgränsande mot den omgivande huden. Om man petar bort fjällen kan det uppstå en lätt blödning. Typiska ställen är armbågar, knän, ryggslut och hårbotten. Utslag kan förekomma i stort sett var som helst, men sällan i ansiktet. Vid psoriasis i hudveck blir inte fjällningen lika framträdande.
Nagelförändringar, i form av gropar eller förtjockade och missfärgade naglar, ses hos en fjärdedel av dem som har psoriasis. Hårväxten påverkas inte vid psoriasis i hårbotten. Förutom den vanliga formen av psoriasis finns flera mer speciella former som vanligen kräver specialistbehandling.
Orsak
Arvsanlag i kombination med någon utlösande orsak krävs för att psoriasis skall uppstå. Idag vet man att anlag från båda föräldrarna fordras och forskning för att lokalisera sjukdomsanlaget pågår. Infektioner med streptokocker, som vid halsfluss, är en känd utlösande faktor för psoriasis. Irritation eller nötning av huden kan också locka fram psoriasis (så kallat Köbnerfenomen). Detta kan vara förklaringen till att man så ofta ser psoriasis på till exempel armbågar. Det anses allmänt att stress och alkohol kan försämra, eller till och med utlösa sjukdomen. Psoriasis kan inte uppstå genom allergi, eller smitta från en person till en annan.
Blir man frisk?
Sjukdomens svårighetsgrad varierar kraftigt mellan olika individer. För många är den så lindrig att egenvård med uppmjukande krämer är tillräcklig. För de med svårare sjukdom leder en medicinsk behandling till kraftigt minskande besvär eller frihet från symtom. För en del personer under en längre tid, men oftast med en tendens att återkomma, anlaget finns ju kvar. Endast mycket sällan leder sjukdomen till sjukskrivning eller sjukhusvård
Ledbesvär-psoriasartrit
Det förekommer varierande uppgifter om hur vanligt ledbesvär är, men sannolikt drabbas 15-20%. I vissa fall kommer ledsymtomen före hudutslagen. Diagnosen blir då mer osäker. Ett blodprov kan ofta skilja ut de med ledgångsreumatism, men blodprov kan inte visa på psoriasis. Psoriatisk ledsjukdom är inte lika aggressiv som reumatism och leder sällan till nedsatt funktion. Sjukdomen drabbar framförallt mindre leder som fingrar och sen- muskelfästen som till exempel hälsenan. En speciell form är inflammation i leder i bäcken och rygg. Vid lindrigare besvär räcker oftast behandling med smärtstillande, medan svårare fall bör handläggas av ledspecialist (reumatolog). På många ställen har man teamvård med sjukgymnast och arbetsterapeut.
Diagnos
Diagnosen psoriasis ställer man i normalfallet genom att känna igen sjukdomens typiska utseende i kombination med typisk lokalisation. Ett hudprov, så kallad biopsi, kan i bland vara vägledande. I vissa fall kan det vara svårt att skilja mellan psoriasis och eksem. Detta gäller framförallt psoriasis i hårbotten, hudveck och på händer.
Vart vänder man sig?
Är man osäker på diagnosen kan man söka allmänläkare eller hudspecialist. Upplever man att egenvård är otillräcklig bör man även söka allmänläkare. Om sjukdomen är omfattande och drabbar besvärliga områden som händer, ansikte, underliv och leder eller om det drabbar barn bör man vända sig till en specialist.
Behandling av psoriasis
Allmänt
Många med lindrig psoriasis väljer att endast behandla sig med receptfria uppmjukande medel. De flesta förbättras av sol och bad, och kan dra nytta av det under sommarperioden eller på solsemester. För den som väljer att behandla sig finns det många alternativ av såväl utvärtes som invärtesmedel, samt olika behandlingskombinationer. Typ och lokalisation av psoriasis samt grad av besvär styr val av behandling - ett val som bör göras i samråd mellan patient och läkare. Här vägs även patientens krav på symtomfrihet in, tillgång till behandlingsanläggning, kostnad, tidsåtgång och eventuella biverkningar av behandlingen.
Uppmjukande
Traditionellt väljer man ofta feta krämer eller salvor med tillsats av salicylsyra eller karbamid, som bättre löser upp tjocka fjäll. För hårbotten finns speciella oljor eller pomador. Många patienter idag har krav på god kosmetika och tycker att salvor kladdar. De kan välja ett mindre fett alternativ. För att uppnå god effekt med utvärtes läkemedel eller solbehandling är det viktigt att avlägsna fjäll så långt det är möjligt.
Kortisonpreparat
Är välkända och etablerade vid behandling av psoriasis. De är ofta effektiva och enkla att använda, och lämpar sig väl vid psoriasis med mindre utbredning. De ger en god kosmetik till en rimlig kostnad. Vid psoriasis i ansiktet, hudveck samt hårbotten är de nästan de ända alternativen. Nackdelarna med kortison är likaledes välkända, men uppstår först efter lång tids användning. Risken minskar om man glesar ut behandlingen, behandlar i intervall eller växlar med annan behandling.
Kortisonpreparat delas in efter sin styrka i fyra grupper där grupp I (hydrokortison) är svagast och grupp IV starkast. I allmänhet krävs grupp II-III vid behandling av psoriasis. Väljer man grupp IV ges denna ofta efter ett intervallschema som noga måste följas. Preparaten finns i olika former som salva, kräm/fet kräm, lotion, liniment eller lösning. Till behårade områden är det ofta lämpligast med lösning, liniment eller lotion. För att öka effekten kan ett täckande förband sättas över en fläck efter det att man har tagit på kortisonpreparat. Detta lämpar sig särskilt för enstaka svårbehandlade fläckar, men bör göras i samråd med läkare. De biverkningar man kan se efter mycket långvarig eller felaktig behandling med kortison är relaterade till hudförtunning. I ansiktet kan ett akneliknande utslag uppstå vid användning av starkt kortison. Kontaktallergi kan i sällsynta fall uppkomma. Generella eller systemiska biverkningar är idag mycket ovanliga (kan uppträda vid upprepade insmörjningar av stora hudytor med starka kortisonpreparat, särskilt hos barn). Barn med psoriasis bör skötas av hudspecialist.
D-vitamin
Genom att utveckla naturligt D-vitamin har man fått fram ett ämne som har god effekt mot psoriasis utan det naturliga vitaminets biverkningar. Preparatet finns sedan en tid som salva, kräm och lösning för hårbotten. Effekten på vanlig psoriasis är jämförbar med starkt kortison. Det skall strykas på två gånger dagligen och man kan inte, som med kortison, glesa ut behandlingen. Det kan med fördel kombineras med solbehandling. Nackdelen är risk för hudirritation och rodnad vid behandling av känslig hud. Det bör därför inte användas till ansiktet eller hudveck. Det är också dyrare än kortison, men ger god kosmetik.
Ditranol
Har funnits som psoriasisbehandling i över 50 år, men används sällan idag. Ämnet kommer ursprungligen från regnskogen i Brasilien. Preparatet har god effekt på stabil psoriasis. På grund av risk för missfärgning av så väl hud som kläder och inredning, har användningen minskat i takt med att nya, enkla och effektiva behandlingar kommit till. Även hudirritation förekommer. Det nyare och förbättrade ditranolpreparatet, som vid korrekt hantering ej missfärgar, kan utgöra ett användbart alternativ vid utvärtes behandling. Oftast tvättar man av preparatet efter 20-30 minuter. Det kan också med fördel kombineras med ljusbehandling.
Sol- och solariebehandling
Medicinska solarier kom tidigt i bruk vid behandling av psoriasis och har utvecklats, framförallt i Skandinavien, alltsedan 20-talet. De solarier som används ger ultraviolett ljus med kort våglängd, så kallat UVB. Vanliga kommersiella solarier, UVA-solarier, ger ingen eller mycket lite effekt på psoriasis. Tekniken förfinas ständigt och nya rör med god effekt och mindre hudirritation och rodnad används idag. Behandlingsanläggningar finns på hudkliniker och mottagningar med stor spridning över landet, dessa behandlingsanläggningar finns även i psoriasisförbundets regi. Man solar minst tre gånger i veckan efter ett schema där man gradvis ökar tiden. Detta justeras efter individens soltålighet. Ofta ges cirka 25 behandlingar, där majoriteten av de behandlade personerna blir läkta. En fördel med behandlingen är att effekten, liksom av vanlig sol, håller i sig ett tag, vanligen flera månader. Möjligheten finns även att kombinera behandlingen med olika utvärtes medel, som steroider, D-vitaminer och Ditranol eller med intern behandling för att förbättra effekten.
PUVA-behandling
PUVA-behandling är namnet på en kombination mellan läkemedel och ljusbehandling, i detta fall med UVA, där effekten uppkommer genom ljusets inverkan på läkemedlet, som i sin tur ger effekt på sjukdomen. P-et i PUVA står för psoralen, som kan ges antingen som tabletter eller utvärtes då det tas upp genom huden via bad i en lösning. I anslutning till detta solar man. Denna behandling ges vanligen två gånger i veckan och har snabb och god effekt. Denna form av ljusbehandling kan anses vara både lite besvärligare och starkare än UVB varför den i första hand ges vid svårare former av psoriasis. Biverkan med illamående förekommer vid tablettbehandling. Man blir också generellt känslig för solljus några timmar efter behandling och måste skydda sig med solglasögon. PUVA innebär också att man "sliter" på huden så att den åldras fortare. Ämnet psoralen förekommer naturligt i flera växter, bland annat björnloka och vildpalsternacka.
Textkällor:
Ljunggren, Bo (2002), Vad är psoriasis?, broschyr utgiven i samarbete med GlaxoSmithkline, Solna
Psoriasisförbundet (2007), Psoriasisförbundets hemsida, www.pso.se