Fakta om astma
Från lindriga besvär till akut andnöd
Astma är en kronisk luftrörsinflammation som orsakar slemhinnesvullnad och segt slem. Den orsakar
också ofta kramp i luftrören. Andningsbesvären kommer ofta anfallsvis. De kan vara lindriga, men
också allvarliga, i värsta fall livshotande.
Definition av astma:
Astma är en kronisk inflammationssjukdom i luftvägarna. Inflammationen orsakar en ökad känslighet
och ett förändrat reaktionssätt i luftrören, vilket leder till symtom och luftvägsobstruktion, oftast bara
ibland.
Symtom:
- Återkommande besvär med trånghet i bröstet, andningsbesvär, ibland också pip och väsningar i bröstet.
- Långvarig hosta, särskilt på natten eller utlöst av ansträngning.
- Långvariga eller täta luftvägsinfektioner.
Diagnos:
Symtomen leder till misstanke om sjukdomen. I det helt typiska fallet kan sjukhistorien räcka för att
ställa astmadiagnos. I övriga fall bör man försöka påvisa den ibland förekommande
luftvägsobstruktionen. Detta kan göras med hjälp av reversibilitetstest med spirometri eller PEF,
steroidreversibilitetstest, PEF-kurva eller olika former av provokationstester (t ex
ansträngningsprovokation eller metakolinprovokation).
Behandlingsmål:
- Optimal lungfunktion
- Frihet från astmasymtom
- Inga läkemedelsbiverkningar
Allmänna behandlingsråd:
Patienten bör undvika faktorer som utlöser eller förvärrar astmabesvären, vara fysiskt aktiv och inte
röka. Det finns inget botemedel men med rätt förebyggande och medicinsk behandling kan de flesta
astmatiker må bättre och leva ett normalt och aktivt liv. Hos barn och yngre vuxna är det vanligt att allergi utlöser astma. Hos samma person kan sjukdomen växla snabbt mellan nästan inga symtom och akut astmaanfall. Symtomutlösande faktorer kan vara allergiframkallande ämnen som pollen, pälsdjur, kvalster och damm. Det finns också en rad "ickeallergiska" faktorer till astma att ta hänsyn till såsom infektioner, luftvägsretande ämnen (t ex rök, damm, starka dofter), kyla, kroppsansträngning och stress.
Astma, särskilt allergisk astma, har ökat i Sverige och andra västländer under de senaste decennierna.
Ökningen är mest markant bland barn och ungdomar. Nu beräknas 8-10% av svenska skolbarn ha
Astma och bland vuxna beräknas prevalensen vara 8%*. Sammanlagt har mer än 700 000 svenskar astma. Inläggning för vård på sjukhus till följd av astma har dock minskat. Årligen dör två till sex personer yngre än 35 år av astma men antalet dödsfall är sjunkande och idag dör färre än för 20 år sedan*. Den grundläggande orsaken till varför vissa personer utvecklar astma och varför astma ökar, är fortfarande okänd trots intensiv forskning.
Behandling av astma
För att hålla astman dämpad och förhindra försämring är det viktigt med en förebyggande,
regelbunden behandling. Målet är att få full kontroll över sjukdomen och uppnå symtomfrihet vilket
bl.a. innebär: normal lungfunktion, inga akutbesök, inga eller få astmaattacker, inget eller litet behov
av korttidsverkande luftrörsvidgande medicin, inga begränsningar i daglig fysisk aktivitet eller träning,
inga eller få biverkningar av mediciner.
Vid-behovs-behandling:
vid lätta och sporadiska besvär räcker det ofta med korttidsverkande
luftrörsvidgande medicin.
Underhållsbehandling (förebyggande behandling):
Effektivast är inhalation av ett kortisonliknande
ämne som minskar inflammation slembildning och irritation i luftrören. Medicinen ska inhaleras
regelbundet, morgon och kväll. Om astmabesvär uppträder trots denna behandling ges en kombination
av det inhalerade kortisonet tillsammans med ett långtidsverkande luftrörsvidgande läkemedel som
förhindrar eller lindrar kramp i luftrören under hela dygnet.
Utbildning gör det lättare att förstå orsaken till astma och ger kunskap om hur akuta försämringar kan
förebyggas. Pälsdjur finns hos hälften av Sveriges barnfamiljer och därmed risken för att utveckla nya
allergier vilket kan få effekter på astmasjukdomen. Undersökningar har också visat att passiv rökning
är en riskfaktor för att barn ska utveckla allergi och astma.
Läkemedel för behandling av astma
GlaxoSmithKline har lanserat flera viktiga läkemedel inom astmaområdet. Ventoline® Diskus®
är en korttidsverkande luftrörsvidgande medicin som ger snabb hjälp vid akut andnöd. Den här typen
av astmamedicin ska en astmatiker alltid bära med sig. Ett annat exempel är Seretide® Diskus®, den
första behandlingen som samtidigt verkar mot de två bakomliggande faktorerna vid astma, kramp i
luftrören och inflammation i luftvägarna. Seretide är ett kombinationsläkemedel som innehåller den
långtidsverkande luftrörsvidgaren salmeterol (Serevent) och kortikosteroiden flutikasonpropionat
(Flutide) och används regelbundet för att förebygga astmasymtom. Seretide är det hittills enda
kombinationsläkemedlet mot astma som är godkänt för barn från 4 år.
Diskus® är en andningsaktiverad inhalator som ger exakt dosering av medicinen, även då patienten
har begränsad kraft att inhalera. Därmed är den också lämplig för små barn från 4 år.
För mer information kontakta:
Lennart Nathell, lungläkare och medicinsk rådgivare GlaxoSmithKline
Tel: 08-568 437 01
E-post: lennart.h.nathell@gsk.com
* Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) 2004