Rökavvänjning
Välkommen till sidor om rökning och att sluta röka
Läkemedelsbehandling vid nikotinberoende borde användas mer
Läkemedelsbehandling av nikotinberoende är något som sannolikt borde utnyttjas mer än vad som sker idag. Riskerna är små, men de medicinska, sociala och ekonomiska vinsterna kan bli mycket stora.
Det anser flera experter på rökavvänjning, bland andra Bengt E Hildebrand, som är medicine doktor i farmakologi vid Karolinska Institutet, och som har arbetat med den framgångsrika Sluta-Röka-Linjen vid Centrum för Tobaksprevention i Stockholm1.
Bengt E Hildebrand har i sin doktorsavhandling - som väckt stort intresse - fört forskningen ett stort steg framåt när det gäller mekanismerna bakom nikotinberoende, och de abstinenssymtom som gör det så svårt för vissa rökare att sluta.
Varför det är så svårt att sluta röka?
Nikotin åstadkommer ett neurobiologiskt beroende som enligt amerikanska psykiatrisällskapets DSM-IV och Världshälsoorganisationens ICD-10 klassifikationer formellt betecknas som en medicinsk diagnos, med andra ord ett sjukdomstillstånd.
När man drar in ett bloss från en cigarett går nikotinet direkt via lungorna till det syresatta blodet, som från hjärtat pumpas direkt upp till hjärnan. Inom cirka 10 sekunder efter ett cigarettbloss har en koncentrerad dos nikotin nått hjärnan och utövar där sina effekter. Snusare har ofta en konstant hög nivå av nikotin i blodet, eftersom de har tobaken i sin mun stora delar av dagen.
Nikotinet stimulerar nervaktivitet och frisättning av olika signalsubstanser i hjärnan. Det regelbundna intaget av nikotin i samband med rökning skapar successivt en kemisk omställning i hjärnan. Om nikotintillförseln avbryts reagerar hjärnan med röksug och olika abstinenssymtom. Även sedan man klarat den första besvärliga tiden efter rökstoppet krävs det månader, ibland år, innan signalerna om röksug från hjärnan helt upphör.
Undersökningar visar att en majoritet av dem som röker vill sluta. Ändå är det få som lyckas. Många har försökt sluta, men upplevt abstinenssymptomen som övermäktiga. Somliga är rädda för att ens försöka på grund av abstinenssymtomen.
Varför får rökaren abstinenssymtom?
Nikotin stimulerar frisättning av flera olika signalämnen (neurotransmittorer) i hjärnan, framför allt dopamin och noradrenalin men också serotonin och kroppens egna morfinliknande ämnen, endorfiner. Dessa ämnen stimulerar hjärnans belöningscentra liksom centra för uppmärksamhet och vakenhet. Vid regelbunden nikotintillförsel vänjer sig nervcellerna inom dessa områden så att nervimpulser och balansen mellan olika signalämnen ändras.
Signalsubstansen dopamin och receptorer för dopamin finns rikligt inom så kallade belöningscentra som är belägna på djupet framtill i hjärnan. Nikotinet stimulerar frisättning av dopamin inom dessa områden, en verkan som är typisk och gemensam för alla beroendeskapande droger. Ökad aktivitet i belöningssystemen ger känslor av upprymdhet och välbehag.
Signalsubstansen noradrenalin frisätts i andra, centrala delar av hjärnan och har betydelse för stämningsläge, vakenhetsgrad, psykisk energi samt förmåga att hantera stress. Nikotin ökar även frisättningen av noradrenalin och aktiviteten i dessa nervbanor.
Om nikotinstimuleringen avbryts i samband med rökstopp tar det oftast flera veckor innan aktiviteten återgår till den normala. Under denna tid av kraftig kemisk obalans kan olika abstinensbesvär uppstå. Rökaren kan uppleva både fysiska och psykiska symptom vid rökstopp. Andningssvårigheter, irritation, ångest, koncentrationssvårigheter, rastlöshet, sömnrubbningar, minskad hjärtfrekvens och ökad aptit eller viktuppgång är exempel på vanliga besvär.
Dopaminnivåerna sjunker vid rökstopp
Vid regelbunden rökning anpassas hjärnans belöningssystem så att normala dopaminnivåer upprätthålls, förutom de toppar som följer efter varje cigarett. I sin studie har forskaren Bengt E Hildebrand visat att det omvända inträffar när man avbryter nikotintillförseln - dopaminnivåerna sjunker dramatiskt.
Hildebrands doktorsavhandling visar att hos nikotinberoende råttor sjunker halten av dopamin i hjärnans belöningssystem till ca 20 procent under den normala nivån när nikotintillförseln avbryts.
När man avbryter en långvarig och regelbunden nikotintillförsel - som rökare eller snusare - får man en brist på dopamin, berättar Bengt E Hildebrand. De abstinenssymtom som hänger ihop med låga dopaminnivåer är nedstämdhet, initiativlöshet och dysfori (olustkänslor). Troligen också sömnstörningar.
Enligt Bengt E Hildebrands egen erfarenhet vid arbetet med Sluta-Röka-Linjen är just nedstämdhet och oro abstinenssymtom som är tydligt förknippade med återfall i rökningen.
Resultaten från bl a Hildebrands studier pekar på den avgörande betydelsen av dopamin vid nikotinberoende. Och att det är abstinensbesvären som gör det så svårt för rökare och snusare att sluta.
Bara en av tjugo lyckas sluta röka på egen hand
Det är svårt att sluta röka - bara 1 av 20 lyckas på egen hand, det vill säga med endast viljan som hjälp. Många har försökt och misslyckats trots att de varit motiverade.
En SIFO-undersökning från maj 2000 visar att omkring tre fjärdedelar av alla som röker i Sverige har försökt att sluta någon gång. De främsta orsakerna till att de inte kunde sluta var:
- Gammal vana
- Annat
- Röksug
- Samvaro med andra rökare
- En grundläggande förutsättning för att klara av ett rökstopp är att viljan finns, säger överläkare Hans Gilljam vid Centrum för Tobaksprevention. En annan viktig faktor är motivationen - och den är stark för många rökare. De är medvetna om hälsoriskerna, och de känner själva att de mår dåligt av sitt tobaksbruk.
Men även om viljan och motivationen finns behöver många hjälp och stöd för att lyckas. Runt om i Sverige finns rökavvänjningsgrupper på t ex vårdcentraler och företag. Kvinnor lyckas oftare bättre när de går med i en grupp, medan män tycks ha lättare att klara ett rökstopp själva.
Sluta-Röka-Linjen är en telefonservice för rökare och snusare som försöker sluta. Den har öppet 52 timmar i veckan och hanterar ca 200 rökavvänjningar varje vecka. Telefonnumret är 020-840000 och linjen drivs av Centrum för Tobaksprevention i samarbete med Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden, Folkhälsoinstitutet och Apoteket AB.
Läkemedelsbehandling vid rökavvänjning
Mellan 8000 och 10000 svenskar dör varje år av rökrelaterade sjukdomar, och ett stort antal lever invalidiserade av direkt rökrelaterade sjukdomar t ex KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Nikotinläkemedel har använts vid rökavvänjning i många år och farmakologisk behandling av rökare borde användas mer än som görs idag, anser Bengt E Hildebrand.
-Alla mediciner som har en vetenskapligt dokumenterad effekt och som kan rädda liv bör prövas. De nya medicinerna som påverkar kemin i hjärnan är behandlingsalternativ för rökare som har svårt att sluta och som har prövat andra metoder.
Zyban verksamt där nikotinberoendet sitter
I takt med ökande kunskaper om nikotinets verkningsmekanismer och beroendeframkallande egenskaper har möjligheterna till behandling utan hjälp av nikotin aktualiserats.
Zyban!", bupropion, är det första nikotinfria läkemedlet med dokumenterad effektivitet vid rökavvänjning.,
I maj 2000 godkändes Zyban som rökavvänjningsmedel av Läkemedelsverket, som bedömer att läkemedlet är ett "värdefullt kliniskt tillskott och det får tills vidare betraktas som ett andrahandsmedel på grund av potentiellt allvarliga men ovanliga biverkningar".
Zyban ingår i läkemedelsförmånen sedan 2004. Den godkända indikationen för Zyban är rökavvänjning hos nikotinberoende patienter i kombination med motiverande stöd.
Zyban är en behandling som kemiskt inte är besläktad med vare sig nikotin eller andra preparat som prövats vid nikotinberoende9,10. Verkningsmekanismen vid rökavvänjning är inte exakt kartlagd, men man vet att bupropion har en hämmande effekt på nervcellernas återupptag av signalsub-stanserna dopamin och noradrenalin. Det innebär att koncentrationen av dessa signalsubstanser ökar. Såväl dopamin som noradrenalin är av stor betydelse för nikotinets effekt i hjärnan vid rökning och de abstinenssymtom som uppstår i samband med rökstopp.
Effektiviteten av Zyban vid rökavvänjning kan troligen förklaras med att bupropion hjälper till att normalisera den kemiska obalans som uppstått i hjärnans dopamin- och noradrenalinsystem under långvarigt nikotinberoende. Denna obalans yttrar sig bland annat som röksug och andra abstinensbesvär efter rökstopp och bupropion minskar dessa problem.
Zyban är inget mirakelpiller med kvardröjande antirökeffekt. Behandlingen måste kombineras med motiverande stöd och en långsiktig omställning av vanor och beteenden är nödvändig för att motverka rökåterfall på sikt.
Zyban effektivt i kliniska studier
I tre stora placebokontrollerade kliniska prövningar med behandling 7-9 veckor blev 36-49% av patienterna kontinuerligt rökfria (inte ett bloss) under behandlingens sista 4 veckor9,10,. Vid uppföljning ett år senare var 20-30% fortfarande rökfria. Alla dessa resultat var statistiskt signifikanta till fördel för Zyban jämfört med placebo.
Nikotinfri läkemedelsbehandling med Zyban
Zyban är ett receptbelagt läkemedel för rökavvänjning och omfattas av läkemedelsförmånen. Detta beslutade Läkemedelsförmånsnämnden LFN den 24 september 2004. Beslutet innebär att rökare som blivit ordinerade Zyban kan få det rabatterat på apoteket. Villkoren för rabbateringen är följande:
- Zyban skall betraktas som ett andrahandsmedel.
- Lämpliga patienter för behandling med Zyban är nikotinberoende rökare som inte lyckats bli rökfria trots hjälp av nikotinersättningsläkemedel.
- Zyban skall ges tillsammans med motiverande stöd.
- Zyban ingår i Läkemedelsförmånen
Zyban finns tillgängligt på apoteken och tillhandahålls i en förpackningsstorlek om 100 tabletter som kostar ca 900 kr. Det innebär att behandlingskostnaden för patienten blir cirka 20 kronor per dag.
Rekommenderad behandlingsperiod är 7-9 veckor. Behandlingen påbörjas när patienten fortfarande röker. Ett datum för rökstopp fastställs inom de två första behandlingsveckorna med Zyban, företrädesvis under andra veckan. Den initiala dosen är en tablett 150 mg 1 gång dagligen i 6 dagar, för att sedan höjas till en tablett 150 mg 2 gånger dagligen.
Vanliga biverkningar är muntorrhet, sömnsvårigheter, huvudvärk och hudutslag. Sällsynta biverkningar är svårare överkänslighetsreaktioner och krampanfall. Zyban är kontraindicerat vid: överkänslighet mot bupropion, epilepsi eller tidigare (även enstaka) krampanfall, känd tumör i CNS, hastigt avbrytande av alkolholmissbruk eller av bensodiazepiner, bulimi eller anorexi, svår levercirros, bipolär sjukdom samt pågående användning eller nyss avslutad behandling med MAO-hämmare. Försiktighet bör iakttas vid andra tillstånd eller behandling med risk för sänkt kramptröskel.
Zyban har utvecklats av GlaxoSmithKline och godkändes för rökavvänjning i USA 1997 och i Kanada 1998. Erfarenheten av Zyban vid rökavvänjning är stor, då Zyban funnits i sverige sedan 2000.
Övriga informationskällor om rökning
Här följer två Internetadresser med mer information om rökning:
www.cancerfonden.se
www.tobaksfakta.org
Fakta om rökning
- I Sverige röker i dag närmare var femte vuxen person dagligen. Men det finns också 600 000 "feströkare". Svenska folket konsumerar 9 miljarder cigaretter årligen varav 400 miljoner antas vara illegala. Smugglingen av cigaretter har ökat flera hundra procent de senaste åren.
- 90 procent av alla som röker började redan som tonåringar. 25 000 nya ungdomar börjar röka varje år. Statistiken för åldersgruppen 16-24 år visar att det finns 71 000 manliga och 103 000 kvinnliga rökare i Sverige 1998.
- En rapport från SBU framhåller att den som börjar röka i tonåren löper mycket större risk att drabbas av rökrelaterade sjukdomar än den som börjar senare, oavsett om de sedan slutar röka.
- 8 000 svenskar dör årligen i förtid på grund av sin rökning.
Dödligheten i lungcancer i Sverige ökade med 35 procent mellan 1987 och 1996, trots att den minskade bland män. Bland kvinnorna ökar sjukligheten och dödligheten i tidigare mansdominerade hjärt- och kärlsjukdomar. Kvinnors rökvanor är en av orsakerna.
Rökning ökar risken för bl a:14,
- Lungcancer.
- Strupcancer. Är 10-12 gånger vanligare bland rökare.
- Matstrupscancer. Är 10 gånger vanligare bland rökare.
- Magsäckscancer. Vart femte fall anses bero på rökning.
- Cancer i bukspottskörteln. 30 procent anses bero på rökning.
- Cancer i urinblåsa eller i njure. Hos män anses hälften av alla dessa cancerfall hänga samman med rökning. Hos kvinnor är motsvarande siffror 37 respektive 12 procent.
- Rytmrubbningar i hjärtat med dödlig utgång. Anses i 40 procent av fallen kunna knytas till rökningens effekter på hjärtat.
- Dålig blodcirkulation i hjärtat (ischemisk hjärtsjukdom). Beror i 30 procent av fallen på rökning.
- Hjärtinfarkt. För en kvinna som röker omkring 25 cigaretter per dag ökar risken för hjärtinfarkt med 5,5 gånger.
- Slaganfall (stroke). Den som röker 35 cigaretter per dag ökar risken för slaganfall 4 gånger jämfört med den som inte röker.
- Dödsfall på grund av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL, det vill säga emfysem samt kronisk luftrörskatarr. Risken är 10-12 gånger större hos rökare.
- Dödlighet i magsår. Risken är 3 gånger större bland rökare.
- Ryggsjukdomar. En rökare har skörare diskar (kotmellanskivor) i ryggraden och har därmed större risk för diskbråck och andra ryggbesvär.
- Lårbensbrott. Äldre rökare bryter lårbenshalsen dubbelt så ofta som de som inte röker. Orsaken är benskörhet.
- Försämrad fertilitet, ofruktsamhet bland kvinnor och män.
- Hämning av fostrets utveckling.
- Impotens. 60 till 70 procent av de som söker för impotens på urologiska kliniker är rökare.
- Risken för tandlossning är 4 till 6 gånger större för den som röker.
- Munhålecancer.
- Sårläkning. Rökare har sämre sårläkning än icke-rökare.
- Åderförkalkning, bland annat manifesterat som claudicatio intermittens, kärlkramp i benen, också kallat "fönstertittarsjuka".
Passiv rökning – också farligt
Högst en fjärdedel av röken från en cigarett stannar i lungorna hos den som röker. Resten sprider sig i omgivningen.
Passiv rökning kan i princip ge samma skador som vid aktiv rökning. Risken för lungcancer ökar till exempel med omkring 30 procent för den som inte röker själv men som bor tillsammans med en rökare. Man har nyligen även konstaterat ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar vid passiv rökning.
Barn är en speciellt utsatt grupp vid passiv rökning. Luftrörskatarr, astma och öroninflammationer är vanligare hos barn som tvingas leva i tobaksrök. Barn till rökande föräldrar blir ofta själva rökare.
Den som slutar i tid lever längre
Den som slutar röka har chansen att förlänga sitt liv med i genomsnitt 8 år. Det gäller även för individer som slutar röka vid hög ålder enligt rapporten om rökavvänjning från SBU. En person som slutar röka före 50 års ålder kan halvera sin risk att avlida de närmaste 10-15 åren jämfört med om han eller hon fortsatt att röka.
Skador kan repareras om man slutar
Så fort en rökare slutar börjar kroppen att reparera skadorna. Detta börjar nästan omedelbart och återhämtningen fortsätter under flera år.
| Tid sedan rökstoppet |
Positiva hälsoeffekter |
| 20 minuter |
Blodtryck och puls går ner till en normal nivå.
|
| 8 timmar |
Nikotin- och kolmonoxidhalten i blodet minskar med hälften.
Syrehalten i blodet blir normal.
|
| 24 timmar |
All kolmonoxid har försvunnit ur kroppen.
Lungorna börjar rensa bort slaggprodukter.
|
| 48 timmar |
Inget nikotin finns kvar i kroppen.
Förmågan att känna lukt och smak har förbättrats rejält.
|
| 72 timmar |
Det blir lättare att andas, bronkerna börjar slappna av/vidgas och den allmänna energinivån ökar.
|
| 2 till 12 veckor |
Blodcirkulationen och lungkapaciteten förbättras – det känns till exempel lättare att promenera.
|
| 3 till 9 månader |
Lungkapaciteten har förbättrats med upp till 10 procent vilket innebär förbättrad andning. Tidigare ”rökhosta” avtar. |
| 5 år |
Risken för hjärtinfarkt har sjunkit till omkring hälften jämfört med en rökare. Risken för hjärnblödning är lika liten som för en icke-rökare. |
| 10 år |
Risken för lungcancer har minskat till omkring hälften jämfört med en rökare.
Risken för hjärtattack har minskat till densamma som för en icke-rökare.
|
1. Hildebrand BE, Svensson TH: Nya möjligheter till farmakologisk behandling av nikotinberoende, Läkartidningen 1999;Vol 96(47)5217-5224
2. As defined by American Psychiatric Association: Diagnostic and Statistic Manual of Mental Disorders (DSM-IV). 4th ed. Washington DC, 1994 and International . Classification of Diseases, (ICD-10) 10th revision. Los Angeles, CA: Practice Management Information Corporation (PMIC) 1998
3. Russel MAH, Feyerabend C. Cigarette smoking: A dependence on high nicotine boli. Drug Metab Rev 1978;8:29-57
4. ASH, Action on Smoking and Health, Fact Sheet No. 9 Nicotine and Addiction, Nov. 1998
5. WHO Information, Fact Sheet No. 127, August 1996 - Tobacco Addiction
6. ASH, Action on Smoking and Health, Fact Sheet No. 9 Nicotine and Addiction, Nov. 1998
7. Bengt E Hildebrand. Neurobiological Basis of the Nicotine Withdrawal Reaction. An Experimental Analysis. Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Stockholm den 18 februari 2000.
8. Fiore MC, Bailey WC, Cohen SJ et al: Smoking Cessation. Clinical Practice Guideline Service No 18, Rockville,: AHCPR publication No 96-0692, April 1996.
9. Hurt R.D, Sachs D.P.L, Glover E.D et al. A Comparison of Sustained-Release, Bupropion and Placebo for Smoking Cessation. New England Journal of Medicine 1997; 337:1195-1202
10. D.E. Jorenby et. al A Controlled Trial of Sustained-Release Bupropion, a Nicotine Patch, or Both for Smoking Cessation. New England Journal of Medicine 1999; 340: 685-691
11. Tönnesen P et al. Abstract 11th World Conference on Tobacco or Health, Chicago 6-11 Aug, 2000.
12. Statistikbyrån VECA på uppdrag av Svenska Tobaksbranschföreningen, Rökning och tobaksstatistik 1970-1998, Stockholm, Statistikrapport 1999-09-13
13. Den organiserade cigarettsmugglingen från ax till limpa, en rapport från Brottsförebyggande rådet, författare Leif GW Persson.
14. Post A, Gilljam H, Tackla tobak. Tobaksavvänjning och tobakskunskap - en handbok i praktiskt folkhälsoarbete. Studentlitteratur 1997.
15. Folkhälsoinstitutet, "Det hade jag ingen aning om" faktabroschyr, Stockholm 1996
16. Beräkning gjord på data ur Rökning och tobaksstatistik 1970-1998 Statistikbyrån VECA 1999-09-13
17. Cancerfonden. http://www.cancerfonden.se/
18. Folkhälsorapport 1997. Stockholm, Socialstyrelsen, 1997. (SoS-rapport 1997:18).
19. Hjärt&Lungfonden, "TOBAKEN och riskerna för hjärta, kärl och lungor", Kvartalsskrift häfte 1/99
20. http://www.tobaksfakta.org/
21. SBU, Rapport nr 138: Metoder för rökavvänjning. Stockholm 1998
22. ASH, Action on Smoking and Health, Fact Sheet No. 11, Health Education Authority 1998